God Jul!

God Jul på er allihopa! Sitter här med min splitternya iPhone, kan knappt förstå att det är sant. Tyvärr så kan jag just nu inte göra ett dugg med den, jag har nämligen inget sim-kort än. Det är något med att mitt gamla nummer ska föras över till iPhonen. Annars är allt frid och fröjd. Ni ska bara veta hur mycket slit som föregått den här julen. Vi har renoverat nästan hela huset, målarmästare Bengt Färgsjö (Ja, han heter faktiskt så) har målat och tapetserat om nästan överallt. Sen tillkommer allt arbete med att flytta på alla tusen miljoners prylar vi har. Både jag och pappa är extrema sparare och det är väldigt lite som slängs i det här huset. Allt detta som sparats i upp till ca 70 år ska nu flyttas från rum till rum och när målandet och tapetserandet är klart så ska allt också ställas tillbaka. Och nu när det ser snyggt ut på väggarna så ska det ju vara snyggt överallt annars också, så det duger inte att bara slänga in grejerna. Nä, nu kör vi på gärnet och för det fint, saken är den bara att detta började vi (mest mamma och pappa men även jag och lillebrorsan hjälpte också till) med två veckor innan jul. Vi blev färdiga med det ungefär tjugo minuter efter att gästerna hade kommit, pust! Det gick bra i alla fall och nu sitter vi här, gästerna har gått (förutom mormor då) och bredvid mig ligger den ack så glänsande iPhonen utan det ack så eftertraktade sim-kortet. Men det fixar vi till imorgon, eller förlåt, idag menar jag förstås.
God Jul och ett Gott Nytt År, vi syns väl på niotio va?

Tiden går...

Länge sen jag skrev nåt här nu, men saker förändras och ett nytt inlägg är påbörjat. Först lite sport:

Frölunda började säsongen lite halvkasst men fick ändå med sig full pott på de tre inledande matcherna. Sen gick det sämre, fyra raka förnedrande förluster följdes av 2-2 mot kvalseriekandidaten Södertälje. Riktigt dåligt.
Men dåliga trender är till för brytas. Nästa match mot Färjestad var det som att det var ett annat lag på isen, 6-1 slutade matchen och Tomi Kallio fick äntligen göra sitt första mål  för säsongen. Detta följdes upp av en grym kämpainsats mot Rögle på bortaplan med 4 backar och 2 centrar borta (Joel gick också sönder tidigt i matchen). 5-3 slutade matchen efter att Nicke A. gjort sista målet i tom bur. Nu blir det Hv71 på bortaplan på Torsdag och då testas det verkligen om de senaste resultaten bara var en tillfällighet eller om Frölunda har börjat komma igång på allvar. Serieledande Hv har inte förlorat en enda match hemma i Kinnarps Arena och deras powerplay är det bästa i Elitserien just nu (något som inte minst deras 8-0 mot Färjestad, där de gjorde runt hälften av målen i PP, bevisade) Jag kan knappt vänta...

Sverige är som bekant utslagna ur vm-kvalet, det är första gången sedan någon gång runt då jag föddes som Sverige inte är med i de stora mästerskapen. Men, inte något ont som inte för något gott med sig. Lagerbäck slutar och han tar med sig kollegan Roland Andersson och några spelare med sig. Mikael Nilsson och Henke Larsson slutar definitivt. Mittbacksparet Majstorovic/Mellberg, Anders Svensson, Zlatan och några andra står i valet och kvalet. Sverige bygger ett nytt lag, man tar tag i generationsväxlingen som Lagerbäck misslyckades med. Framtidsnamn som Sebastian Larson, Behrang Safari, Marcus Berg, Mattias Bjärsmyr och Mikael Lustig får förhoppningsvis chansen. Letandet efter en ny förbundskapten är i full gång och namnen som kommer upp är allt mellan Svennis och Hasse Backe, Jörgen Lennartsson till Henke. Vem blir det till slut, "Only Lagrell knows!"

Politiksi:
Ny Demokratsi, alian Bertan-bäng-i-bollen pola med Skalle-Ian, oj va han e kaksi.
Ojdå, lite fel där. Leifis version av finska nyheter är visserligen sjukt rolig men nu var det ju Fredspriset jag skulle tala om.
Nobels Fredspris, som för övrigt delas ut av norrmän, gick till amerikas president Barack Obama. Vänta nu lite, Obama? Han som knappt hunnit göra något på fredsfronten ännu förutom att prata om fred. Dessutom vill han trappa upp kriget i Afganistan. Nej, norrmännen i kommiten måste ha varit mer än lovligt berusade när de tog det beslutet. Extrapris på starkölen i Oslo månne?

Och till sist, efter Jämtins slagsmål med materialare Pettersson och sportchef Sundlöv i en spelargång i Läkerol Arena för en massa veckor sen så har någon spelarkompis i Lhc behagat skämta med den hetlevrade Linköpingsforwarden. Kolla bara på den här Blocket-annonsen:
http://www.blocket.se/ostergotland/6_Kilo_Gevalia_24152138.htm?ca=1_4&w=3

Kapningen

Och bara som en bonus så får ni se Martin "Tiny" Taylor och Eduardo Alves Da Silva i "Männen, myten, det brytna benet".

Viewer discretion is advised!

Testing, Testing - Återkomsten

För att testa bildfunktionen, och för att bevisa att Rooney verkligen filmar. Håll till godo!

Omväxling Förnöjer, Eller?

Lördag, men inte vilken lördag som helst. Den här lördagen var speciell, mångfacetterad om ni vet vad ordet betyder. En lördag med många ansikten. En lördag jag både vill glömma och komma ihåg. Äh, nog tjatat om definitionen av dagen, nu ska jag berätta om vad som hände under den.
Dagen började ganska bra, lite lat på morgonen men ändå ut på en liten joggingtur i skogen med pappa. Därefter så tränade jag lite teknik, när man äntligen har en vettig fotboll hemma så måste man ju passa på. Det gick riktigt bra, äntligen sätter jag den okej, den där, där man lägger bollen mellan fötterna och sen lägger den över huvudet. Den där som varenda kotte och dennes farmor verkar ha lärt sig innan mig. Sen efter det lite kickning och så testade jag hur säker jag var på klacken, kan nämna att det gick rätt bra ;)
Efter några avslutande "cirkelövningar" (jag springer fram och tillbaka så snabbt jag kan och med hjälp av olika vändningstekniker så försöker jag behålla bollen vid fötterna vilket jag också gör, såklart ;) så går jag in, dags för mat. Sen löper dagen på med bärande av sängdelar (parenteserna har köpt ny) och trädgårdsarbete. (gäääsp, jättekul) Mittemellan de båda så upptäcker jag vid ett av mina otroligt sällsynta besök vid datorn (hrrm) att Frölunda är halvvägs genom bronsmatchen i Nordic Trophy, jag trodde den skulle gå senare. Kanske var lika bra att jag missade halva matchen, Hv71 ledde nämligen med 4-0. Inget bra resultat som hinner bli 5-1 innan matchen är slut, men det som oroar mest är inte förlusten utan hur de spelar sig till den. Grymt innefektivt, värdelöst powerplay med mycket bök i sarghörnen och onödiga utvisningar, precis som förra året. Även om det bara är en träningsmatch så bådar det inte gått, Dahléns mannar får se till att ta sig i kragen. Vinner man skotten stort så ska man också vinna matchen, det blir till och träna prickskytte en hel del.
Annars så kom ju dagens höjdpunkt lite senare, 20:30 närmare bestämt, eller? Självklart har jag sett fel tid och det var egentligen ett mirakel att jag råkade komma in på matchen som redan var ca 50 minuter gammal, det stod 1-0 också, signerat Arshavin. vilken match det var? Kom igen, det tillhör allmänbildningen, Manchester United - Arsenal förstås, på Old Trafford.
I alla fall, det ser riktigt bra ut och det känns som att Arsenal har koll på matchen, endast något drastiskt kan ändra matchbilden. Men vänta nu, det är ju ManU som spelar, och jajasemänsan, kommer det inte en lös boll, springer inte Rooney på den, joggar inte Gallas lite väl långsamt, rusar inte Almunia ut för att ta bollen som Rooney petar till och sen lägger sig innan vår blonderade spanjor (Almunia) ens hinner röra honom. Straff och i mål, 1-1, sen en stund efter nickar Diaby bollen i eget mål utan att vara under press. 2-1 och man sitter där och undrar vad som egentligen hände. resten av matchen blir inte särskilt spännande, bortsett från att Van Persie slog en grym frispark klockrent i ribban. Sen under den sista tilläggsminuten så tar Gallas emot bollen i offensivt straffområde och lyckas slå den till Van Persie som med nöd och näppe slår in den i mål, kvitterat och folkets jubel... nähä. Offside på Gallas. Där åkte luften ur mig, där var det nästan nära att jag började gråta. Helt otroligt, nån gillar verkligen att retas med mig.
Matchen avslutas med att vår tränare Wenger bli utvisad ut ur arenan för att ha sparkat till en vattenflaska, visst är domarkåren fantastisk. Wenger vill inte riktigt gå ut så han ställer sig på en tom sektion med armarna i kors som för att säga: "Hit, men inte längre". Stå på dig Wenger, du gav mig ett gott skratt där, eller hade, om jag inte hade varit så deppig efter att ha förlorat. Det blir för andratränaren Pat Rice att döma nästa match mot köpelaget från samma byxstad som ManU. Manchester City vars motto är: "Anfall är bästa försvar" (ni som hängt med lite förstår vad jag menar ;)
Dagen slutar med en Pan Pizza, lite tröst men självklart så känns det fortfarande. Inte förlusterna i första hand utan känslan att det blir som förra året. Ett Frölunda som skjuter mycket men inte verkar veta att puckarna ska in i den lilla buren som kallas målet. Och ett Arsenal som inte riktigt räcker till, framförallt på grund av alla skador. Skadelistan är som följer:

Cesc Fabregas - Vår viktigaste spelare ska dock vara tillbaka snart


Tomas Rosicky - Precis tillbaka från en långtidsskada men kommer åka på många småskador


Theo Walcott - Ryggen krånglar


Samir Nasri - Bröt benet på en träning


Johan Djourou - Knäproblem


Carlos Vela - Ankelproblem


Lukasz Fabianski - Har precis opererat knät


Och nu efter dagens match också Andrei Arshavin, med en okänd skada.


Fyra av dessa skulle i toppform gått in i startelvan, en är en grym inhoppare, de tre resterande framtidshopp så det skriker om det. Dessutom vet vi inte hur mycket Eduardo klarar efter sin långtidsskada. Nä, hade Arsenal slippa skador så skulle vi tagit trippeln.
En dag med många ansikten, och jag blir inte mindre förvirrad.

30 år med Allsång

Det var hela trettio år sedan som Bosse Larsson tog Allsång på Skansen in i tv-rutan och det firade de naturligtvis när säsongens sista program gick av stapeln. Inte för att jag är så jätteintresserad men mamma tycker att det är kul så där sitter man och kollar in en Anders Lundin som dagen till ära har fått två "bisittare". Ovannämnda Bosse Larsson och Lasse Berghagen, mister allsång, inga dåliga gäster men på jubileét ska självklart de båda tidigare programledarna vara med. Efter en inledande allsång med alla tre sjungande så tilldelas de båda legenderna varsin vip-plats (fåtölj) och festen kan fortsätta. Vilken artist fick nu äran att inleda? Valet var klockrent, Björn Skifs. Klart att en av Sveriges mest älskade och hyllade artister ska få vara med. Artisten som kom efter var däremot inte lika självklar.
Han är 30 år (alltså lika gammal som programmet), älskas av tjejerna längst fram och är allmänt barnslig. Nej det är varken Markoolio eller Håkan Hellström, det är Markus Krunegård. För er som inte vet vem det är så är han skyldig till plågan "Jag är en vampyr". Om ni fortfarande inte vet vem jag snackar om är ni en lyckligt lottad skara.
Den andra artisten på 30-års jubiléet av Allsång på Skansen sjunger alltså i refrängen: "Jag är en vampyr, jag suger och spyr", det krävs nog ingen Einstein för att förstå vad jag tycker om det valet. Att killen väljer att kalla sitt album för Markusevangeliet sänker honom ännu mer i mina ögon. På det albumet har han en låt som heter "Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp", han kanske borde lyssna mer på sig själv. Om man kunde mäta mognadsprocess i km/h så skulle han bli omkörd av växande majs. Nog sagt om ännu ett misslyckat försök till artist. I mitten av det mediokra framträdande han lyckades frambringa så struntade jag faktiskt i tv:n och gjorde nåt annat, vem vet? Kanske var det Lena Ph på tur, Brr!

Lite Smått Och Gott

Hade tänkt dra igång en liten inläggs-serie om vår kortsemester i Lettland som vi var på för några dagar sen men den får ni faktiskt vänta en stund på. Däremellan hade jag tänkt dra några musiknyheter, det har blivit lite lite sånt den senaste tiden. (Och nej, jag räknar inte in Belgium Boys i den kategorin)
Igår gick jag in på jesusfreakhideout.com, det var ett tag sen. Om ni inte hört talas om den så är det den allra bästa källan till nyheter om kristen musik. Jag gick igenom listan över nyligen släppta album för att se om jag hade missat något, det hade jag verkligen. August Burns Red, The Devil Wears Prada, House Of Heroes etc. hade alla släppt nytt. Men det bästa var att även Emery och Project 86 hade släppt nytt, två av mina favoritband med nya album. Emerys "...In Shallow Seas We Sail" har jag väntat länge på men Project 86's "Picket Fence Cartel" visste jag inte ens om att det var på väg. Jag ska i alla fall recencera den "Picket Fence Cartel" i nästa inlägg.

På sportfronten intet nytt, Silly Season är så dött som det bara kan vara. Vi frölundaiter väntar med spänning på svar från Joel Lundqvist och Per-Johan "Pebben" Axelsson. Om någon av de inte kommer så kanske min favorit från förra säsongen John Pohl kan få förnyat förtroende.
En liten nyhet är dock att Frölundas Svenska Fans-forum nu är öppet för alla medlemmar, så om ni är med där och är intresserade så kan ni väl titta in och skriva nåt. Väl mött!

Belgium Boys - En Recension

Var i Domkyrkan idag och lyssnade på en konsert med en gosskör, från Belgien av alla ställen. The Belgian Boys Choir, eller egentligen Les Petits Chantuers de Belgique hette de. Jag var väl inte så där jätteentusiastisk men tänkte att det nog skulle vara okej, de borde vara rätt duktiga om de fick framträda i Domkyrkan..
Konserten började 17:00, vi var där ca. 17:05, bara att smyga in och sätta sig. De har på den korta tiden redan hunnit avverka två låtar och jag som redan var väldigt trött (efter att inte ha somnat innan två på natten ett par dagar) hade svårt att koncentrera mig på de ljusa rösterna lite längre in i kyrkan. När de sjungit klart nästa låt så sa deras körledare, chorleiter Philippe Lambert några ord på tyska om nästa sång, eller var det på franska kanske, eller engelska? Det var väldigt svårt att höra vad eftersom vi satt längst bak och hon använde inte micken. Men jag kände i alla fall igen låten, det var Pie Jesu, mamma övade en del på den till någon konsert för ett tag sen så det är därför.
De går sen igenom låt efter låt medan jag gör allt för att inte somna och när de sedan efter 75 minuter sjungit klart Engelbert Humpernicks Abendseghen så får man äntligen röra på sig. De sjöng riktigt bra men det är väl inte riktigt min stil gissar jag.

Dagens:

Bästa - Låten de sjöng runt 17:30-17:35 var rätt bra
Sämsta - Det lät nästan lite falskt runt 18:10
Höjdpunkt - Kyrktornen
Besvikelse - Att de inte delade ut kuddar i entrén

Mitt betyg på konserten blir en svag trea(3/5) men kvaliten på det de sjöng är en solklar femma (5/5). Det föll inte riktigt mig i smaken men jag kanske inte ska säga nåt, jag som halvsov genom hela konserten.

Festen Är Slut! (Nästan)

Det blev som många trodde, Sverige klarade inte av Kanada utan vi får koncentrera oss på en bronsmatch istället. Men Kanada var inte så mycket bättre än Sverige, det var inte ett omöjligt lag att slå. De var bara MYCKET effektivare, in med puckar framför mål, ta hand om returer (som för övrigt är Jonas Gustavsson stora akilleshäl, han släpper många returer) och pang! in i mål.
Kanada inledde målskyttet i första perioden när Weinhandl och Mange Johansson går bort sig i egen zon, Martin St Louis lägger en briljant passning bakom ryggen till Derek Roy som kan raka in den i öppen kasse. Annars började Sverige bra och kunde, med lite tur, ha fått med sig ett mål. Då hade matchen sett helt annorlunda ut men nu hade bara uppförsbacken börjat för våra Tre Kronor. En i övrigt mållös förstaperiod byttes efter ett tag ut mot en andraperiod där Sverige, som vanligt, inte är lika bra som resten av matchen. Det utnyttjar Kanada och gör först 2-0 efter slarv på egen blå av Calle Gunnarsson, och sen också 3-0 i powerplay. Det var 45 sekunder mellan målen och de behövde bara 15 sekunder i powerplay för att den skulle sitta. Men det var inte så konstigt då kanadensarna gör mål på nästan varannat powerplay. Det var i alla fall där de avgjorde matchen. Sverige orkade aldrig riktigt resa sig, inte ens efter Loui Erikssons 3-1 mål som kom efter 6.14 spelade av den tredje perioden. Det enda det målet gav mig var en falsk förhoppning om att nu grejar vi det här. Vi hade ganska gott om tid på oss men det blev aldrig riktigt farligt, lite för mycket passningar, lite för många dragningar (särskilt från unge herr Omark, som i mina ögon har sjunkit rejält de sista matcherna) och för "duttinuttit". Fler skott på mål, ta hand om returer, en gubbe inne vid målvakten och stör och tar hand om lösa puckar, då hade vi kanske tagit det här. Är nästan benägen att hålla med uttrycket "Chicken Swedes", inte för att vi inte tacklas, för det gorde de rätt rejält sista delen på matchen, utan för att ingen går in och tar grovgörat framför mål. Hockey gör ont, hockey skaa (ni som är insatta förstår) göra ont. Det är en av anledningarna att det var Weinhandl och inte jag som var ute där på isen.
Men nya tag nu och en bronsmatch mot Usa borde vara högintressant, de är nog ute efter revansch för det senaste mötet, som ni som följt vm vet att Tre Kronor vände från 2-5 till 6-5. Men det som jag kommer att minnas mest, är inte ett eventuellt brons, inte att vi kom till semi med ett på förhand nederlagstippat lag, inte upphämtningen mot Usa, inte Gustavssons internationella genombrott. Det som jag kommer att komma ihåg är att vi åkte ut, mot Kanada, igen, för femte gången sedan mirakelåret 2006 (inräknat jvm och vm). Och känslan efteråt, inte ilska, inte irritation, inte ens sorg, bara uppgivenhet. Close but no cigar, Next year maybe? hette en artikel på Arsenals Svenska Fans-forum, den passar in på Tre Kronor också.

Japaner, Japaner, Japaner

Vad kan de inte göra?

Matchen Som Kom Av Sig

CL-match idag, semi till på köpet. Arsenal - Manchester United, heja Gunners säger jag! Det var den andra semin lagen emellan och United hade 1-0 från förra mötet på Old Trafford. Därför behövde Arsenal vinna med minst 1-0 för att få till en förlängning och 2-0 för att gå direkt vidare till finalen. Glasklart än så länge, mest mål totalt går vidare.
20.45 sparkas matchen igång, Arsenal börjar piggast men har svårt att få till de riktigt vassa lägena. Sen, efter 8 minuters spel så kommer kallduschen. Först kommer United upp i ett av deras sporadiska anfall, lite för lätt går det men det blir inte mer än en halvchans, trodde jag. Bollen slås in mot straffområdet och Arsenals unge vänsterback Kieran Gibbs snappar upp den, trodde jag. Herr Gibbs hade glömt sätta på halkskydd på skorna och drattar på ändan och Park Ji-Sung (en korean till på köpet) kan sparka in bollen helt otagbart för Almunia i målet. 1-0 till de röda djävlarna (de kallas för det, inte jag som har hittat på det).
Sen, tre minuter senare kommer nästa, kapten Fabregas försöker ta bollen från Christiano Ronaldo, han ger honom en liten knuff i ryggen och herr filmare själv lägger sig ner och tar sig för benet. Den för kvällen helt värdelöse domare Rosetti (som enbart överträffades av sin kollega på linjen som verkade ha fått kramp, han lyfte i alla fall bara på flaggan när Arsenal gick offside) blåser frispark och C. R. (Christiano Ronaldo) ställer upp sig i sin unika och ganska fula frisparksposition, bredbent. Bollen ligger 35 meter från målet, den blonderade spanjoren som Almunia kallas står och väntar på mållinjen. Den här bollen ska Almunia ta, han som var så grymt bra i första mötet och höll ner siffrorna ganska mycket. Skott, felbedömning av Almunia, mål och en avgjord match. Efter 11 minuter! Livet är grymt ibland. Särskilt C.R:s målshest sved att titta på, han går mot publiken och pekar på sitt namn, som för att håna alla oss Gunners. Sen att han får göra 3-0 målet en bit in på andra halvlek, som Arsenal för övrigt började bra, sved ännu mer. Van Persie reducerar sen på straff och Fletcher får rött kort, så han får inte vara med i finalen. Åtminstone en bra sak idag, fast det hade ju satt bättre om det var C.R. som åkt på den.
Nu hoppas jag att Barca slår ut skitlag nummer två i England, Chelsea och sen gör processen kort med skitlag nummer ett i finalen. Gamle Arsenal-legenden Henry får gärna avgöra, bara en Gunner kvar i CL nu då, lycka till säger jag.

Och Så Var Det Det Där Med Den Andra Perioden

Sverige förlorade idag för första gången i årets vm, föga förvånande då det är svårt för ett lag att vinna alla sina matcher men att det skulle bli idag och mot det motståndet var det nog få som trodde. Vi förlorade mot Lettland!
1-0 till Sverige i periodpausen mellan första och andra perioden efter ett bra spel av Tre Kronor, sen i andra gör letterna 1-1 och sen, 45 sekunder innan andra perioden ska ta slut så gör de också 1-2. Inte hhelt orättvist om man tänker på att Sveriges andra period var ännu sämre än den var mot Österrike i lördags. I tredje spelar Sverige upp sig rejält och gör ganska fort 2-2, i resten av perioden äger vi spelet men pucken vill inte riktigt in. Hade hockey varit helt rättvist så hade Sverige vunnit med 3-2 men nu är hockey en mycket orättvis sport (till förmån för ryssar och kanadicker) och matchen går till förlängning. Väl där är det konstigt nog letterna som skapar mest, de har några riktigt fina chanser att avgöra men Liv i målet är tät. Förlängningen slutar oavgjort och eftersom alla matcher i vm ska avgöras så går det till straffar.
Weinhandl tar hand om Sveriges första, han fintar handledsskott, lägger över den på backhand och så öppet mål som han får då är det inte många som missar. Sen kommer första letten (har inget namn, det är inte det lettaste att komma ihåg), han åker fram till Liv och tappar pucken. Det var länge sen jag såg en sån dålig straff. (Kanske undantaget Hv:s "vem det nu var" i finalserien mot Färjestad men den lyssnade jag bara på på radion.)
Så 1-0 till Sverige i straffläggningen efter första omgången, nu sitter alla och väntar på Omark, han som gjorde den otroligt kyliga straffen i en träningsmatch mot Schweiz och har övertygat under båda matcherna, men konstigt nog kommer Magnus Johansson in på isen, en back! Men det har sin förklaring, Johansson brukar vinna strafftävlingarna när de tränar och mycket väl så åker han fram, pang upp i krysset och målakten undrar var både han och pucken är. Lysande Mackan!
Nu har Liv chans att avgöra, tar han letternas nästa straff så vinner Sverige men letten gör en dragning à la Weinhandl och Liv ligger på isen. Nu väntar alla på... Patrik Berglund? Vad gör han där? Har Bengt-Åke glömt bort att Omark finns. Jahapp! Men vi ska inte döma ut Berglund från början, han har blivit mycket bättre i slutet på matchen så han kan nog avgöra här. Framåt mot målisen, oj! han skjuter. Rätt i plocken på Masalskis i Lettlands mål. Det var ingen bra straff, vi har bränt två lägen att avgöra matchen men tredje gången gillt säger man ju.
Letten åker fram mot Liv och, nä, han gör en Weinhandlare till och Liv går på den. Moberg, vad har du att säga till ditt försvar? Nu blir det suddenstraffar, om ett lag gör mål medan det andra missar så är det avgjort, nu börjar letterna den här gången, vem väljer de. Haha! Killen som gjorde den patetiska första straffen, skrattet är inte långt borta. Ska han göra en likadan månntro? Han åker fram mot Liv och han gör en likadan, bara att han lyckas med den den här gången, tack vare en övertänd liv som lägger sig ner nästan innan letten har tagit fart. Den ännu mer öppna mål som uppstod efter det skulle inte ens min mormor missat, 2-3 i straffläggningen genom rullatorletten och plötsligt ligger all press på näste man ut på banan, det blir Johansson, igen. Lugnet återgår, han verkade säker på första straffen så han borde ju klara av den här också, visst? Men som alltid när jag "antar" något så går det rakt åt pipsvängen, repris på kungens kurva, käpprätt åt skogen. Manges straff var väl okej men den var inte i mål och det är där den ska vara. Lettland vinner och nu måste vi vinna mot USA på onsdag för att kunna ta förstaplatsen i gruppen. Ikväll förlorade vi två poäng till den stundande andra gruppspelsomgången tack vare lojt spel i andra perioden.
Nämnas ska också att två av Sveriges backar fick kliva av p.g.a. skador. Lagkaptenen Kenny Jönsson hade något problem redan under träningen innan och spelade inte som vanligt, "lower body injury" sa Bengt-Åke mystiskt. Sen fick Enström en tryckare in i sargen i tredje, han hade låg tyngdpunkt och är ganska kort så han fick in munnen i kanten på sargen. Ett stort jack i läppen och han såg grymt groggy ut, kom med nöd och näppe av isen. Letten som tacklat honom så väldigt oroad och gjorde sen en fin gest för att visa att han inte hade för avsikt att skada. Men det han skulle gjort från början var att inte gå in så hårt, det var inte nödvändigt där och medförde bara större risk för skador. Om det vill sig riktigt illa kan det var, förutom en trolig hjärnskakning, också ett brutet näsben eller en trasig käke. Då är Enström inte med mer det här vm:et. Hoppas att det inte är så allvarligt, krya på dig Tobias och lycka till i fortsättningen nu Tre Kronor. (Platta till Amerikanerna på onsdag så vi får en chans att platta till ryssar och kanadicker lite senare)

Tack och hej från mig!

Hockey På Schemat

Titeln kommer från en bok jag har, Rookie. Den är skriven av Gunnar Nordström, han har också skrivit Stjärnskott-serien. Den handlar om Nhl-laget Seattle Wonders och speciellt en av deras målisar, svenske Adam Wallgren. Ni som är hockeytokiga känner nog till den.
Inlägget ska inte handla om Gunnars skrivande utan om, ni kan aldrig gissa, jo hockey. (Vilken överraskning!) Hockey-vm är i full gång, kl. 8 i kväll drar försnacket igång inför Sverige - Lettland. Även Silly Season håller på för fullt, för er som inte vet vad det är så är det mellan säsongerna, då lagen köper, säljer och förnyar och bryter kontrakt med spelare. För Frölundas (Som självklart är viktigast) del så har det varit rätt dött ett tag, fram tills nu. På två dagar så har de skrivit kontrakt med tre spelare, igår blev en av de bästa backarna, Ville M i finska mästarlaget JYP Jyväskylä stolt Frölundait och idag fick de två norrbaggarna Mathis Olimb och Martin Röymark sina högt eftertraktade kontrakt. Mathis har i och för sig varit klar rätt länge och Martin har både tränat och spelat med laget tidigare vid årskiftet. Det ska bli intressant vad de kan uträtta i Frölunda.
Som det ser ut idag finns det spelare från alla nordiska länder utom Island i truppen, Niskala, Mäntymaa, Kallio och Hahl är från Finland (Konstigt!), Eller och Larsen från Danmark (fast båda ägs av Nhl-lag, St. Louis och Dallas och kan bli utlånade till Frölunda) och då Röymark och Olimb från vårt älskade grannland i väst, Norge. "Ja vi elsker dette landet!" (Heja Norge)

En Markus Är Född

Idag har det varit rätt segt så jag stack ner och spelade lite fotboll, tänkte att jag kunde träna lite skott och kanske förbättra precisionen. (Det behövs verkligen) Vi har en liten fotbollsplan ganska nära oss, målen är lite små men det går bra om man bara ska lira lite. När jag kom ner dit var det ingen där förutom jag och två killar i 11-12 års åldern som spelade basket intill. För första gången på länge hade jag en normal boll att köra med, det känns lite b att köra med en halvtrasig volleyboll som vi gör i skolan.
Jag skulle precis testa skott när en av basketkillarna ropade: "Hej, killen, vad heter du?" Jag blev lite paff, hade inte direkt förväntat mig det. Jag svarade och de undrade om jag ville köra lite med dem. Efter lite övertalning gick jag med på att möta dem och den ena killen frågade om han fick kalla mig Markus, fråga mig inte varför.
De var rätt så grymma på fotboll, det känns ju lite så där att bli utspelad av två 11-åringar men det är det jag blev. Efter en stund kom en till kille till, Gurra kallade de honom. Han fick vara i mitt lag, jag behövde lite hjälp. Han diva rätt så mycket, och var lite småful hela tiden. Han sköt hela tiden på mål, både när han kunde och när han inte kunde. Jag spelade upp mig lite, jag lekte totalt bort den ena killen några gånger, skitkul.
De frågade ut mig om en massa saker, vilken skola jag gick på, om jag hade en tjej, hur stort mitt huvud var, osv. (Om ni tvungen måste veta svaren så: LOKS, nej, har ingen aning). De svor en hel del också, typ när jag sa att jag gick på LOKS: Hur fan kan du gå där?, det var Gurra om ni undrar.
Det var kul att spela lite fotboll och att träffa nya människor, de sa att de var där varje dagoch spelade så vi kanske kör någon mer gång. Nu ska jag köra lite Fifa 09, blev ganska trött efter att jag jagat boll på en sluttande och lerig plan.

Hockeyns Jerusalem

Det var det där med marginalerna, marginalerna som Hv får när Stefan Salomonson ber för dem. Gud borde hålla sig borta från sporten, låta spelarna själva avgöra hur det ska gå.
Orkar inte skriva mer nu, mår skitdåligt. Frölunda måste vinna borta i Kinnarps om de ska ta sig vidare till final, just nu är jag inte direkt optimistisk.

Marginaler

Nu när jag skriver det här är det med största sannolikhet avgjort i Scandinavium, Frölunda förlorar sin första hemmamatch på två månader och det känns riktigt tungt. Jag tror nu starkt på teorin om att Salomonsson och gänget sitter och ber järnet för Hv. De leder nu med 6-1 efter två mål i tom kasse men det hade kunnat sluta annorlunda. De har helt enkelt marginalerna på sin sida, igen. De var bättre idag men som sagt förut, har man marginalerna på sin sida så är det lättare att spela bra.
Frölundas första mål kom efter att Hv-backarna släppt Lars Eller och han sätter pucken snyggt i krysset där Liv inte hunnit täcka för. Sen kom det inga fler mål den perioden som inte direkt var den gruffigaste i världshistorien, varsin utvisning blev det. Sen hände det desto mer i andra, Hv får börja perioden i powerplay och gör även ett mål. Det är Teemu Laine som bryter in över blå och sätter pucken, stolpe in. Marginalerna är på Hv:s sida.
Sen fortsätter Hv att skriva in sig i målprotokollet, den här gången är det Martin Törnberg som bättrar på sin statistik. Han lägger in den mot mål från en dålig vinkel och en skymd Honken släpper in den mellan benen. Fast han hade tagit den om han hade haft klubban i isen som han borde, än en gång är marginalerna på Hv:s sida. Pucken hade kunnat gått en decimeter åt sidan, Honken hade kunnat ha klubban i isen. Det var inte Honkens bästa dag idag och han borde ha tagit de två första Hv-målen. Perioden avlöper sen utan några mer mål men Frölunda arbetar sig tillbaka in i matchen och blir det bättre laget mot slutet.
Tredje perioden, Frölunda kändes på gång. Nu skulle vi vända det här, nu skulle vi spela bort ett segt Hv. Det började också bra, Frölunda kändes hetare, Hv drog sig tillbaka och väntade på kontringar. Men den taktiken funkade bra, mest för att Frölunda verkade tappa varenda puck de fick. Den hoppade hit och dit och inget av lagen fick riktigt igång sitt spel men efter knappt två minuter spelade så får Tedenby en passning, bryter in i Frölundas zon och skjuter i mål. Grymt bra förarbete men pucken kan ha tagit på täckande Philip Larsens skridsko.
Matchen fortsätter och till slut blir det 1-6 med fördel Hv, marginalerna var på deras sida matchen igenom, man blir bara trött.

Bland Sillastrypare Och Rosa Slipsar

Så var det dags att skriva igen, så mina trogna läsare (=mig själv) får något att fundera över.
Det har hänt en hel del den senaste tiden, bland annat så har Melodifestivalen avslutats. Vinnare blev överraskande Malena Ernman med sin "La Voix", det mest överraskande var ändå att hon vann på folkets röster, efter juryns röster låg hon någonstans i mitten. Hon tyckte själv att svenska folket hade röstat ganska modigt och jag kan inte annat att hålla med henne. Att rösta vidare en popopera var nog det modigaste vi kunde gjort, själv tycker jag att låten var ganska bra och tror att den har en ganska bra chans ute i Europa. Fast jag är ganska ensam om att tycka om den, jag har bara hittat en enda på hela skolan förutom jag som tycker om den. Vilken det är ska jag inte säga, av hänsyn till personen.
På programledarfronten så skötte sig Petra Mede så där, som vanligt då. Ändå vill över 40% av svenska folket ha henne kvar som programledare nästa år. Fattar inte direkt vad som är så bra med henne och jag får medhåll från de allra flesta jag känner. Jag funderar nästan på att starta namninsamlingen "Bort med Petra Mede", jag tror inte att det hjälper men försöka duger, eller?

Om vi lämnar världens näst sämsta programledare (näst efter mig själv) en stund och istället ägnar oss åt sport så tror jag att åtminstone de från ena hälften av jordens befolkning blir lite gladare (vilka det är får ni ta och gissa). Eftersom både Sirius och Almtunas säsonger är över så kan jag koncentrera mig bättre på de som fortfarande är kvar, det vill säga Frölunda, Uppsala Basket, Storvreta och LOIF. LOIF spelar idag sista matchen för säsongen, de har en chans att komma upp i herrtvåan i innebandy men då måste de vinna över serieledarna Fanna, samtidigt som Gottsunda inte vinner med för mycket mot Stenhagen (för lite bättre information och uppdateringar hänvisar jag till min bloggkollega och klasskompis Fredrik).
Fallet "Uppsala Basket" ligger lite i träda just nu då de redan avgjort kvartsfinalen mot Plannja och väntar på en semifinalmotståndare som antingen blir 08 Stockholm eller Solna. Däremot spelar både Frölunda och Storvreta idag.
För Storvretas del så kan de gå till semi redan idag men bara om de lyckas slå IBK Dalen från Umeå på bortaplan. De tidigare mötena lagen emellan under kvartsfinalserien har slutat 4-7 och 9-5 med fördel Storvreta, så de är troligtvis klara för semi om någon timme.
Frölunda däremot har lite av en måstematch efter 3-1 förlusten mot HV71, Hv leder semifinalserien med 1-0 i matcher och om inte Frölunda vinner hemma i Scandinavium så har Hv en finalplats som i en liten ask. Men jag tror att Frölunda vinner och utjämnar serien till 1-1 men det kommer bli svårt Man kommer inte att vinna om man spelar samma tröga spel som i torsdags, indianerna måste ha ett högre tempo och framförallt inte slarva så otroligt mycket. Det var just slarvet som de enligt mig förlorade på i första matchen. Frölunda var det bättre laget i inledningen men atck vare slarvet så kom Hv in i matchen och kunde också ta över den helt till slut. Min tippning till ikväll är 4-2 till Frölunda, mål av Niklas Andersson, Janne Niskala, Philip Larssen och John Pohl/Lars Eller.

Jag har lyssnat väldigt mycket på Muse senaste veckan, just nu går en spellista med Joy Electric men annars har det mest handlat om det brittiska bandet med Matthew Bellamy i spetsen. Jag har gått igenom dera alster baklänges i tiden och kommit till deras andra platta, "Origin Of Symmetry". Där har jag hittat en minst sagt intressant låt. Den heter "Micro Cuts" och är lite svår att beskriva. Man hör inte riktigt vad de sjunger men det har sin orsak. Hela sången sjungs nämligen med operasång, inte den renaste heller. Annorlunda är ordet, men ändå värt att kolla upp. Ni som har mig på msn kan be mig skicka den om ni är intresserade, fast ni kanske inte bryr er. Kul i alla fall med band som vågar ta ut svängarna.

Det Va La Gött Änna

Jag lyfter på hatten och tackar för en grym säsong, ni var nära men det räckte inte riktigt. Tack och önskar er en ännu grymmare säsong nästa gång.
Om ni undrar vad jag snackar om så är det naturligtvis Almtuna, så nära att ta sig till kvalserien. Synd att de, som precis slagit ut Mora, skulle gå på pumpen mot Växjö. En vunnen match till och de hade mött Rögle, Södertälje, Aik, Leksand och Västerås.
Och så synd att de aldrig kan ha lite tur, en ganska dålig domarinsats i första förlustmatchen och sen i den tredje så sätter Växjö sin 1-1 kvittering 3(!) sekunder från slutet på första perioden och vad händer sen. De sätter på nytt ett mål 3 sekunder från slutet på andra. Suck! Som de själva säger: "Vi har aldrig vunnit en match på tur men däremot förlorat många på otur."

Men det finns även en del roliga saker som hänt, bland annat har vi "Miraklet I Byn". Sirius bandy borta slog Edsbyn i deras semifinalserie. Ni som inte följer bandyn kanske inte tycker att det är så märkvärdigt men Edsbyn har inte förlorat en enda poäng hemma under serien. Nu förlorade visserligen Sirius matchen efteråt men vinner de hemma, så blir det en avgörande match i på Dina-arena i Edsbyn.

Den andra höjdpunkten (åtminstonde för mig) i sportvärlden är Frölundas ledning mot Luleå i kvartsfinalspelet. Det stod 2-1 i matcher fram till igår. I första perioden hände något som inte får hända, Luleås Jaroslav Obsut blev utvisad 2+2 minuter men det var inte själva utvisningen som var domarens tabbe. Innan Obsuts utvisning så hade en spelare från vardera lag blivit utvisade för "slagsmål", det innebar att man spelade fyra mot fyra. Då Obsut blev utvisad blev det fyra mot tre men Frölundas powerplay var grymt effektivt och man gjorde mål sju sekunder efter spelet hade dragit igång igen. Eftersom det blev mål skulle en av Luleå-spelarna i utvisningsbåset tillbaka i spel igenmen eftersom Obsut satt 2+2 så skulle hans ena utvisning bort. Domaren tog dock in den Luleåspelare som hade 15 sekunder kvar av sin utvisning, Frölunda hade då fortfarande nästan fyra powerplayminuter kvar och satte två puckar till i mål. Full utdelning och Obsut var nu den stora syndabocken. Frölunda vann sen matchen med 5-1 och utökade ledningen i matchserien till 3-1.
Trots domaren fatala miss så tror jag att Frölunda skulle ha vunnit matchen, en hel massa Luleå-supportrar har gnällt om att de skulle ha vunnit matchen om det inte hade varit för domare Sjölund (eller höjdhopparen som han av någon skum anledning kallas). Men Frölunda var det bättre laget, annars hade de inte satt tre puckar på tre utvisningar.
Just i detta nu säkrade Frölunda sin semifinalplats genom att besegra Luleå hemma på Scandinavium, vilka vi möter är inte bestämt än men det lutar att det blir serietvåorna Linköping.

Ett band som ni bara måste kolla upp är det världskända brittiska bandet Muse, jag har börjat lyssna igenom några av deras låtar och har hittat några riktiga höjdpunkter. "Stockholm Syndrome" är av den lite hårdare sorten, "Knights Of Cydonia" har en grymt skön galloperande rytm, "City Of Delusion" har både akustisk gitarr och violin, "Assasin" har ett ganska uppspeedat tempo, osv... De har fått sin inspiration från mågna håll, bl.a. från den klassiske kompositören Rachmaninov. De är inte kristna, sångaren Matthew Bellamy säger sig vara ateist men att han är öppen för om det skulle finnas en gud.
Om ni ska kolla upp dem, så förvänta er inga musikvideor på youtube. Deras skivbolag, Warner, har plockat bort allt som de har producerat och nästan alla musikvideor med Muse är borttagna. Det finns liveversioner och fanvideor men inte mer, väldigt synd på ett så bra band.

This Is Sweden!

Davis Cup-mötet mellan Sverige och Israel är i full gång, efter dagens dubbelmatch leder Sverige med 2-1 i matcher. Men det som uppmärksammades mest var de demonstrationer som pågick utanför. Ungdomar från AFA (Antifascistisk Aktion) gick lös på den mur av polisbilar som malmöpolisen ställt upp, den här filmen visar hur det gick till.
Jag har bara en fråga: Är detta verkligen Sverige?

The Return Of The Stress

Nu var den här igen, stressen.
Nästan exakt samtidigt gick Sirius - Edsbyn, Frölunda - Luleå och Almtuna - Växjö. Jag hade de två första matcherna på datorn medan teven visade den tredje. Sprang fram och tillbaka hela tiden och var grymt lättad när Sirius och Frölunda spelat klart, då kunde jag koncentrera mig på en match. För Sirius gick det bra, men de förlorade efter tolv minuters förlängning. De hade lite otur med domarna som verkade släppa nästan allt de sista minuterna av matchen, däribland en situation som kunde mynnat i en Sirius-straff. Men ändå ganska starkt av dem att rubba Edsbyn, bandysveriges mesta mästare.
Gladare var jag efter Frölundas vinst mot Luleå, äntligen satte vi norrlänningarna på plats och nu är slutspelsserien öppen igen, 1-1 i matcher.
Efter att de andra matcherna tagit slut kunde jag i lugn och ro följa Almtunas sista period mot Växjö, eller kanske inte i lugn och ro direkt. Ais verkade gilla att plåga oss supportrar så ända tills det återstod mindre än två minuter av matchen så stod det 1-1. Sen fick Jimmie Kraft tag i pucken efter en galen pass av en Växjö-back och satte fart mot mål. Han satte den inte direkt kyligt utan åkte rakt mot Bengtsberg i målet och tryckte in både puck och målis. Pucken var dock inne innan Bengtsberg så målet godkändes. 2-1 till Almtuna och nu kan de avgöra och gå vidare till Kvalserien på måndag när Växjö har hemmaplan.

Förutom sporten så var ju Andra Chansen på Melodifestivalen idag. Och jag blev så otroligt glad. Alexander Bard med sitt BWO sa innan tävlingen att om de inte kom till final så var det deras sista Melodifestival och så åker de ut i första omgången mot Lili och Susie. Det var förhoppningsvis det sista vi såg av honom i de sammanhangen.
Till slut tog sig i alla fall Sarah Dawn Finer och Caroline af Ugglas vidare, jag hade nog hellre sett Rigo and the Topaz... osv. i finalen men jag är glad så länge inte Bard är med. Allt är upplagt för en spännande final där jag hoppas på H.E.A.T. och EMD. Vi får se nästa lördag vem som får representera Sverige i Eurovision. Vi kan nu lyssna på alla bidrag på svt.se

Har även brutit en gräns i mitt musikliv, tidigare har jag absolut inte kunnat lyssna på elektronisk musik som techno men det var innan jag på allvar upptäckte Joy Electric. Frontmannen och för tillfället ende medlemmen, Ronnie Martin spelar syntpop, den lite gladare varianten. "Monosynth", "Quite Quiter Than Spiders", "Red Will Dye These Snows Of Silver" och "The Otherly Opus" är definitivt värda en lyssning. Man behöver nog däremot lyssna lite på de andra låtarna innan man ger sig på "What Electricity Made" från den senaste plattan. Ronnies röst är inte den "renaste" på låten men den passar i sammanhanget.
Det ät alltid kul att bredda sin musiksmak ännu ett snäpp, tycker åtminstonde jag.

Back On Track

Jag har haft en tuff vecka med mycket att göra och sena nätter och har därför inte varit särskilt aktiv i bloggosfären. Men nu har jag tänkt att inläggen kanske kan komma lite oftare.

Först och kanske viktigast av allt så har Sveriges kronprinsessa förlovat sig och eftersom vårt kungahus är ganska traditionellt av sig så är detta ungefär lika med giftermål. Det har diskuterats hur detta påverkar Sverige som land och det man har kommit fram till är att monarkins ställning stärks och att ekonomin främjas, särskilt detaljhandeln. Jag är en av dem som absolut vill behålla monarkin och är därför väldigt glad över nyheten.

Sen så har det hänt en del i Sport-Sverige också, Uppsalas stolthet Almtuna har idag besegrat Mora i den första Playoff-matchen till Kvalserien men för att gå vidare till andra Plyoff-omgången så ska Mora besegras en gång till men denna gång på bortaplan (för Almtuna). Och mitt kära Frölunda knep tredjeplatsen i Elitserien, på torsdag börjar slutspelet och jag håller tummarna för att laget, med nyvärvade John Pohl, även ska knipa Sm-guldet.

Den fjärde deltävlingen i Melodifestivalen var kanske den tråkigaste hittils, fast det berodde nog på att jag inte tittade särskilt aktivt. Till final gick Agnes med sin "Love, Love, Love" (mycket kärlek där) och Malena Ernman med "La Voix". En positiv sak var att Petra Mede har börjat med lite roligare skämt, särskilt den om var den internationella juryn höll hus var rolig.

På återseende!

The Little Black Riding Bard

Så var tredje delen av Sveriges för tillfället största jippo över, jag glömde faktiskt öronpropparna idag också men det gick ändå bra. Konstigt nog blir tävlingen bara bättre och bättre. Den här gången hade jag tänkt gå in lite noggrannare på låtarna.

Velvet - The Queen
Nja, så bra tycker jag inte att den var. Men jag kanske har fel, jag lyssnade inte så mycket på själva låten utan jag tänkte mest på hennes gigantiska klänning som hon hade i början. Och på att jag skulle skämmas ögonen ur mig om den blev Sveriges bidrag i Ryssland, tack och lov försvann den.

Rigo And The Topaz Sound Feat. Red Fox - I Got U
Rigo från Hip-Hop bandet Infinite Mass är tillbaka, med nya medmusikanter och taskig grammatik. Lite retro över sången, helt okej men den passar inte riktigt in här. De har lyckats få med Red Fox, en reggaekille från Jamaica som inte ens pratar svenska men som sagt, låten är bra men den passar inte in.

Molly Sandén - Så Vill Stjärnorna
Hon har jämförts med Carola, sextonåriga Molly är Bert Karlssons nya skötebarn. Så Vill Stjärnorna är en, ganska långtråkig, ballad. Hon har gjort misstaget att låta Ingela "Pling-e-ling" Forsman skriva låten. En vacker röst är ju bra, men den är inte allt. Hon har framtiden för sig men här rör sig gäspmuskeln lite för mycket för att jag ska gilla den.

E.M.D. - Goodbye Baby
När jag först såg titeln tänkte jag att flickfavoriterna nummer ett skulle köra igång en låt som framförallt skulle tyckas om av deras "kärnfans". Men oj så fel jag hade, E.M.D. är helt klart bäst idag. Erik, Mattias och Danny har, dagen till ära, satt på sig sina pingvinstassar och plockat fram käpparna. De tar verkligen för sig av kameran, det är första gången i år som jag helt glömt bort bakgrundsdansarna. Själva låten är också grymt bra, särskilt refrängen som sätter sig på hjärnan. Deras övergångar mellan moll och dur lyfter låten till en helt annan nivå. Förlåt om jag låter lite exalterad, men jag är helt såld.

Mikael Rickfors - Du Vinner Över Mig
Herr Rickfors tillhör inte direkt min generation musiker, så jag kan inte uttala mig om hans förflutna. Men det han gjorde idag var bra, inte bra som i "final-bra", men bra. En rocklåt som kanske inte uppnår till statusen "örongodis" men ändå håller måttet. Att han är lite av en underdog minskade inte direkt hans chanser heller.

Maja Gullstrand - Här För Mig Själv
Här doftar det sextital, men inte så mycket som det doftar överbetalda dansare. Jag skulle i alla fall inte skämma ut mig som de gjorde om inte jag fick minst ett fyrsiffrigt belopp per timme. Det var det ända jag tänkte på under hela låten, särskilt killen längst till höger, från publikens håll, betedde sig väldigt fånigt. Dansarna stal showen helt enkelt. Låten var nog bra, men det skulle vara ännu bättre om någon faktiskt hörde på den.

Sofia - Alla
Nu tror ni att hon menar alla, som i allihopa. Men alla är inte ett svenskt ord, det är grekiskt, hela låten är faktiskt på grekiska. Nu undrar kanske ni som jag, vad har en låt helt på grekiska att göra i svenska melodifestivalen? Ja, jag har ingen aning men med är den och den är faktiskt inte så pjåkig. Kanske lite mycket europop-trams för min smak och det faktum att den är just på grekiska gör att den inte känns riktigt komplett.

B.W.O. - You're Not Alone
Nu kommer den sista låten för kvällen, låten som alla har väntat på. Ja, kanske inte alla, inte jag, inte resten av familjen, inte... Låt oss bara konstatera att den är här. Jag hade förväntat mig en som vanligt multibögig Alexander Bard men när vi äntligen får se hur han såg ut, (kameran verkade gilla Martin Rolinski) så är han klädd i ridkläder, och ett par alldeles för stora glasögonen. Jag har inte skrattat så på länge och det tog en stund innan jag hämtade mig. Jag vet att allas vår Bard är väldigt ivrig att prova fula kläder men idag överträffade han sig själv, han hade till och med en piska för att fullända allting. Själva låten var ganska tråkig, en liten parantes, bakrundsmusik till Bards modeshow. Och för en gångs skull verkar fansen ha övergivit dem. De kom bara vidare till andra chansen, utslagna av en viss Molly Sandén.

Leksand är hittils den bästa deltävlingen. Visserligen väldigt många som var på skojhumör men inte riktigt så många bottennapp som de två föregående lördagarna. En som dock verkligen förtjänar en törn är, Petra Mede. Hon verkade ha fått slut på skämt för hon återanvände två stycken idag, jag tycker särskilt att hon kunde vara lite schysstare mot Amy Diamond och Molly Sandén. Exakt samma skämt till båda, som förutom att vara tråkigt, också var ganska plumpt. Ett annat riktigt bottennapp var pausunderhållningen. Inte den med Kalle Moraeus och kör, den var väldigt bra, utan filmen när den ena killen sjunger om farfars blåsa för ett par gamlingar. Just då kände jag verkligen för att gräva ner mig. Men det gjorde jag inte, som tur var, annars hade jag ju inte kunnat sitta här och skriva.
Jag är mycket mer nöjd över utgången idag än vad jag var för två veckor sen, bara ett dåligt bidrag gick vidare och dem var ganska självklara: BWO.
Om du inte fått nog kan du läsa den här intervjun med Alexander Bard, trevlig kille, inte sant?

................

Åååååååh, jag blir så arg!!! Först kvitterar bebishökarna med 27(!) sekunder kvar och sen sätter de sin sista straff. 2 poäng till Malmö och nu är hoppet om en tredjeplats nästan helt borta, Västerås slog nämligen Huddinge med 4-0. Om Västerås bara får fyra poäng på sina två sista matcher och Almtuna plockar full pott så får Ais tredjeplatsen men inte annars.
Humör: Ilsken, Frustrerad, Uppgiven etc. etc.

Första Setet till Antisemitismen

Hörde nyss på radion att Davis Cup-matchen (tennis) mellan Sverige och Israel ska spelas inför tomma läktare, detta för att arrangörerna inte anser sig kunna garantera spelarnas och tränarnas säkerhet. Att ge vika för antidemokrater som de gör nu är oroväckande men inte särskilt oväntat. Ordföranden för Fritidsnämnden i Malmö, som arrangerar matchen, är nämligen sosse. (Det ska tillägas att både Sossar och Vänsterpartister (läs Kommunister) vill att matchen ska bojkottas helt.)
Det har varit många påtryckningar att stoppa matchen, bl.a. så har en namninsamling, "Stoppa matchen" dragits igång. I skrivande stund har den 2680 underskrifter. På det tillhörande forumet haglar antisemitismen tätt och Hamas framstår som frihetskämpar. De flesta kommentarerna är väldigt oseriösa och en stor del postas flera gånger om.
Tack och lov finns det andra än jag som reagerar på detta och jag hoppas att Fritidsnämnden i Malmö tar sitt förnuft till fånga och stoppar denna skymf mot demokratin - Ja till Demokrati och Sportslig kamp, Nej till Terrorism och Barn som mänskliga sköldar.

Sport och politik är två skilda saker. Visa det genom att skriva på namninsamlingen för matchen. kom bara ihåg att skriva både för- och efternamn då din underskrift inte räknas annars.

Det finns ingen rättvisa

Typiskt, Almtuna har äntligen fått till spelet igen och så går de och förlorar mot Troja, hoppet om den eftertraktade tredjeplatsen minskar drastiskt. Almtuna spelade mycket bättre än Troja men ändå så förlorar de med uddamålet, 4-3. Och att Malmö borta och Leksand hemma väntar gör inte uppgiften lättare men de borde klara av Oskarshamn. största rivalen Västerås har Huddinge, Bofors och Aik istället, och två poäng mer. Om Almtuna tar Leksand och Malmö har de nog en chans, men nu är inte avgörandet i Ais händer längre. Västerås måste minst förlora mot Aik och gärna mot Bofors också.
Framtiden ser inte lika ljus ut längre, tack vare två mål på en minut.

Feel the H.E.A.T.

Tro't eller ej, det finns bra låtar som är med i Melodifestivalen. H.E.A.T. gick vidare med sin låt "1000 Miles", en rocklåt som inte bara hårdrockare kunde gilla. Måns Zelmerlöv gick också ganska väntat vidare med sin "Hope And Glory". Sen hade vi bottenskrapet med Markoolio och Leif Lagga eller vad han nu hette. Markoolios låt lät som ett skämt och bara titeln på LL:s, "Jag Ska Slåss I Dina Kvarter" gör att man vill gräva ner sig djupt nånstans och glömma bort allting. Men det som jag tänkte på mest under hela programmet var programledaren. Vad egentligen gör Petra Mede där? Hon har tråkiga skämt, låter allmänt onaturlig och går ofta över gränsen. Kunde de inte ha haft kvar Luuk, han var i alla fall lite rolig nu och då. Hoppas att de gör sig av med henne tills nästa år. Men trots Petra Plastig och några trumhinne-explosioner så klår den andra deltävlingen den första med hästlängder. Nu kan vi hoppas att nästa deltävling blir ännu lite bättre. Men jag har lärt mig en läxa, jag skaffar öronproppar tills dess.

Ska titta på Bruce, Den Allsmäktige nu, jag är inte säker på om man egentligen ska titta på den som kristen men jag gör nog det ändå. Behöver få skratta lite, det var ju inte så att man fick göra det nåt värst vidare mycket efter Medes skämt.

Kolla in!

Läsvärd sida, mycket fakta och en hög sanningshalt:
http://hasthelargehadroncolliderdestroyedtheworldyet.com/

Orkar inte skriva något mer idag, har mycket att göra och klockan kryper mot midnatt. Jag vill gå och lägga mig lite tidigare idag, biologiredovisning imorrn.

Svenskar kan inget om musik

Idag gick första deltävlingen av Melodifestivalen, jag är tveksam om jag kommer att titta något mer nu. Det fanns väl ingen riktig höjdare bland bidragen och Caroline af Ugglas treminuters öronmassaker kan väl knappast kallas för låt. Till finalen gick Emilia som sjöng halvfalskt och Alcazar med en värdelös låt man inte kan få ur skallen. Helt bortkastad tid om du frågar mig. Shirley Clamp var favorittippad men hon hade en långtråkig låt och kom sist. Jag försöker att glömma bort tävlingen med att titta på Rosa Pantern på tv, rätt kul film faktiskt med Steve Martin i rollen som den otroligt klantige, franska, polisen Clouseau.

Seger

Almtuna bröt idag sudden-förbannelsen och vann över Bofors efter straffar. Innan hade Almtuna sex förluster och noll vinster i sudden. Men nu blev det ändring på det. Känns lite coolt då vi ska åka skridskor där på samma is imorrn.

Ni får gärna kommentera och jag ska försöka att inte ignorera er, just nu orkar jag inte skriva nåt mer, godnatt.

Nu kan ni få mig per post!!!

Eller, via e-mail i alla fall. Upp till tio pers. kan få ett meddelande i eposten när jag har skrivit nåt nytt. Meddela mig om du vill veta när jag skriver eller, för de fem stackare som redan har detta utan att jag sagt till dem, böna och be om att få slippa skräpposten. Så det finns det fem platser kvar, ni som vill får nog skynda er.

?

Vem är det som har röstat på Bofors? Jag känner ingen som hejar på dem. Det kanske inte är min sak att fråga men det skulle vara kul att veta. Kanske har någon vilsen själ letat sig in i denna avskärmade del av världen som min blogg utgör. Det är alltid kul om någon annan än de i skolan och de närmaste vännerna skulle läsa den. Inget fel på dem men jag vill gärna att läsarskaran (om den nu kan kallas det) utökas.

Jag undrar också hur leksand kan få så många röster, har ponte mobiliserat sina "leksand-kollegor" eller är det bara han som röstat från olika datorer, vi väntar svar ett ifrån dig pont!

Jag vill även uppmana alla uppsala-infödingar att stödja almtuna, uppsalas stolthet. Åtminstonde så att vi kommer före leksand.

Idrott, m.m...

Typiskt, nu missade jag både vanliga gympalektionen och den på elevens val förra veckan och alla som var med sa att det var skitkul; handboll och inomhusfotboll. Sen idag var jag extremt laddad för lektionen och vad blir det, boxersize! Typiskt mig att ha sån otur. Jag får hoppas att det blir kul på onsdag istället, spela hockey på gränby ishall är alltid lika gött.

Imorrn är det dags för nationella prov i svenska, är inte så jättenervös, inte inför det första iallafall. Det på torsdag kommer nog bli mycket svårare, att skriva under press har aldrig varit min starka sida. För att skriva nåt bra behöver jag minst 3 månader och läxfritt:).

På det kristna planet känns det nästan stendött, har inte gått på ett söndagsmöte på länge. Darför har jag inte nämnt det nånting här på bloggen. Hoppas att det blir ändring på det snart, att Jesus blir en stor del av mitt liv igen och att min ganska tråkiga tillvaro blir lite intressant igen.

En brutal lördag

Jag undrar fortfarande hur de kunde bli så många, det kan inte vara normalt.
Om ni undrar vad jag snackar om så är det dagens elitserie-omgång, eller rättare sagt; utvisningsminuterna i den. Totalt blev det 200(!) utvisningsminuter (enligt hockeyligan.se) i de sex matcher som spelades . Värst var Linköping - Modo med sina 80 minuter som känns rätt osannolika då själva matchen är 60 minuter lång. Jag är inte helt säker på att alla siffror stämmer men gör de det måste detta vara nåt slags rekord. Jag hoppas att nästa omgång blir minst lika känslosam (men mindre brutal) som den här.

Lyssnar på Dead Poetic, ett band som jag ganska nyligen har upptäckt. Lite hårdare rock och lite skrik i deras tidigare skivor. Senaste skivan "Vices" är lite lugnare och utan skrik vad jag har hört. Kolla gärna upp dem på youtube eller någon annanstans, särskilt låtarna "Pretty, Pretty" och "Sinless City" är värda en lyssning.

Röstningen avslutad

Ja, jag får väl erkänna det. Färjestad vann omröstningen stort men Frölunda kom som god (om än en bit efter) tvåa.
Nu kommer en omröstning som gäller lagen i hockeyallsvenskan, för er som kände sig lite bortglömda.

Uppdatering:
Röstningen verkar inte funka, ska försöka lösa det så fort jag kan. Men just nu ska jag gå och sussa ;)

Nu funkar det igen, utan att jag behövde göra nåt. Så det är bara att börja rösta!

Vart tog respekten vägen?

Igår var det en minnesstund för Förintelsen på Livets Ord, jag var själv inte där och ångrar verkligen att jag inte var det. Jag var hemma och var sjuk, som typ alltid nuförtiden :(, medan poliser och Gaza-snubbar/Israel-hatare drabbade samman utanför och inne i kyrkan. Man undrar vad de egentligen har huvudet till för, det var inte internationella "Älska Israels krig i Gaza-dagen", det var en minnesstund för alla som upplevt den nazistiska utrotningen av judar och andra "oönskade". Att komma in där och skrika "Död åt Israel" tycker jag är väldigt respektlöst mot de som fick höra det för 70 år sedan, alldeles innan deras släktingar brutalt avrättades. Protestera mot att Israel krigar mot Palestina har de sin fulla rätt att göra men det tycker jag att de kan göra under ett annat tillfälle.
Är det nån som har ett tips på var man kan köpa "Israel-saker" här i Uppsala, vill stå upp med mina bröder judarna och visa att det även finns de som är på deras sida.

Har nån en spypåse?

De senaste dagarna har varit fulla med sport men resultaten har gått så mycket berg- och dalbana att jag börjar må illa. En dag går allt vägen medan allt går åt pipsvängen nästa. Nu senast vann Sverige bandy-vmfinalen med 6 - 1 över ryssarna, men i skidsprinten innan fick vi bara två sjätteplatser. Jag hoppas att svenskarna förbättrar sina resultat till skid-vm om knappt en månad, kan knappt vänta tills dess...

Skolan har börjat komma igång igen på allvar och nationella proven närmar sig med stormsteg, det är inte utan att det börjar bli lite nervöst. Men jag tror att det kommer att gå bra, bara man tar det lugnt.

Ny bild

Nu slipper ni ögat, en bild på hela mig har kommit upp. Tyvärr är den gammal och jag ser ful ut men ni får dras med den tills jag hittar en bättre.

Stress

Äntligen en ljuspunkt i den annars så beckmörka sagan Frölunda. De vände mot Södertälje och vann till slut med 3-1. Första segern på sex matcher och nu ser framtiden ljusare ut.
Medan Frölunda till slut fick igång sitt spel, satt jag förgäves och försökte se matchen. Allas vår hockeytokige Jerre försökte hjälpa mig att få igång ett program så att jag kunde se matchen live, men då hade första halvlek redan börjat och när vi var klara var den redan slut. Första halvlek alltså, inte hela matchen, så seg är inte ens jag.
Sen när allt äntligen var fixat fick jag försöka titta på matchen medan jag chattade med tre pers. Läxorna skulle varit gjorda för länge sen och mitt i alltihopa ringer telefonen. Försök sen kombinera det med tv-spel, en lillebrorsa som behöver hjälp med läxorna, en datorskärm som ska tas in, m.m. så får ni, just det ja, stress. Drt var nog längesen som jag kände mig så här stressad. Men nu får jag gå och lägga mig, eller kanske ska jag göra det som jag inte hann göra innan. Vi får se, ni i skolan kommer att få veta, somnar jag på lektionen vet ni att jag satt uppe till halv tre och spelade tv-spel...
Förresten, om ni undrar vem som ringde, så var det min cellgruppsledare. Till alla er som går i någon cellgrupp på Livets Ord: Vi har nån Stadskamp på lördag, klockan två ska man vara vid slottet, vid kanonerna.

In The Air Of Sickness

Onsdag förmiddag, mår pyton och försöker få ihop en någorlunda vettig text. Den här onsdagen känns inte som någon toppendag direkt. Och jag mår inte ett dugg bättre av att Frölunda gick på pumpen igår mot formsvaga Luleå. Det blir tre raka förluster och jag kan inte hjälpa att jag blir orolig för en ny period lik inledningen, som ni som följer elitserien vet inte gick särskilt bra för Frölunda. Men vi får hoppas på tre pinnar borta mot tiorna Rögle imorrn.
Lyssnar just nu på Blindsides andra album, "A Thought Crushed My Mind". För er som inte vet det är Blindside ett kristet post-hardcore band från Stockholm, tillika mitt absoluta favoritband. A Thought Crushed My Mind är kanske inte den mest radiovänliga platta ni kan hitta där ute; skrik, omelodiska låtar och ett utlämnande av normal och bestående rytm är vardagsmat på skivan. Men, den är annorlunda och det gillar jag. Texterna är Blindsides starkaste kort, "Makes you more visible inside me, you rise as I bow." vrålar Sångaren och låtskrivaren Christian i "Nothing But Skin". Jag anser att skivan är ett måste för varje hardcore-fan som gillar det lite annorlunda.

Testing, Testing

Så var det dags, äntligen har man anammat trenden, äntligen följer man i kompisarnas fotspår. Det är dags att börja blogga.
Nu vet inte jag om jag är så bra på det här men jag hoppas att mitt skrivande inte helt ska förstöra eran dag.
Den här bloggen kommer att handla om allt möjligt, musik, sport, politik och andliga ting. Jag ska försöka se till så att jag skriver lite nu och då men tyvärr (eller tack och lov ropar någon) kommer jag nog inte att skriva särskilt frekvent.
Jag hoppas att ni som läser detta kommer tillbaka någon gång och önskar er varmt välkomna att följa mitt skrivande (eller ickeskrivande) i fortsättningen.