Dagen började ganska bra, lite lat på morgonen men ändå ut på en liten joggingtur i skogen med pappa. Därefter så tränade jag lite teknik, när man äntligen har en vettig fotboll hemma så måste man ju passa på. Det gick riktigt bra, äntligen sätter jag den okej, den där, där man lägger bollen mellan fötterna och sen lägger den över huvudet. Den där som varenda kotte och dennes farmor verkar ha lärt sig innan mig. Sen efter det lite kickning och så testade jag hur säker jag var på klacken, kan nämna att det gick rätt bra ;)
Efter några avslutande "cirkelövningar" (jag springer fram och tillbaka så snabbt jag kan och med hjälp av olika vändningstekniker så försöker jag behålla bollen vid fötterna vilket jag också gör, såklart ;) så går jag in, dags för mat. Sen löper dagen på med bärande av sängdelar (parenteserna har köpt ny) och trädgårdsarbete. (gäääsp, jättekul) Mittemellan de båda så upptäcker jag vid ett av mina otroligt sällsynta besök vid datorn (hrrm) att Frölunda är halvvägs genom bronsmatchen i Nordic Trophy, jag trodde den skulle gå senare. Kanske var lika bra att jag missade halva matchen, Hv71 ledde nämligen med 4-0. Inget bra resultat som hinner bli 5-1 innan matchen är slut, men det som oroar mest är inte förlusten utan hur de spelar sig till den. Grymt innefektivt, värdelöst powerplay med mycket bök i sarghörnen och onödiga utvisningar, precis som förra året. Även om det bara är en träningsmatch så bådar det inte gått, Dahléns mannar får se till att ta sig i kragen. Vinner man skotten stort så ska man också vinna matchen, det blir till och träna prickskytte en hel del.
Annars så kom ju dagens höjdpunkt lite senare, 20:30 närmare bestämt, eller? Självklart har jag sett fel tid och det var egentligen ett mirakel att jag råkade komma in på matchen som redan var ca 50 minuter gammal, det stod 1-0 också, signerat Arshavin. vilken match det var? Kom igen, det tillhör allmänbildningen, Manchester United - Arsenal förstås, på Old Trafford.
I alla fall, det ser riktigt bra ut och det känns som att Arsenal har koll på matchen, endast något drastiskt kan ändra matchbilden. Men vänta nu, det är ju ManU som spelar, och jajasemänsan, kommer det inte en lös boll, springer inte Rooney på den, joggar inte Gallas lite väl långsamt, rusar inte Almunia ut för att ta bollen som Rooney petar till och sen lägger sig innan vår blonderade spanjor (Almunia) ens hinner röra honom. Straff och i mål, 1-1, sen en stund efter nickar Diaby bollen i eget mål utan att vara under press. 2-1 och man sitter där och undrar vad som egentligen hände. resten av matchen blir inte särskilt spännande, bortsett från att Van Persie slog en grym frispark klockrent i ribban. Sen under den sista tilläggsminuten så tar Gallas emot bollen i offensivt straffområde och lyckas slå den till Van Persie som med nöd och näppe slår in den i mål, kvitterat och folkets jubel... nähä. Offside på Gallas. Där åkte luften ur mig, där var det nästan nära att jag började gråta. Helt otroligt, nån gillar verkligen att retas med mig.
Matchen avslutas med att vår tränare Wenger bli utvisad ut ur arenan för att ha sparkat till en vattenflaska, visst är domarkåren fantastisk. Wenger vill inte riktigt gå ut så han ställer sig på en tom sektion med armarna i kors som för att säga: "Hit, men inte längre". Stå på dig Wenger, du gav mig ett gott skratt där, eller hade, om jag inte hade varit så deppig efter att ha förlorat. Det blir för andratränaren Pat Rice att döma nästa match mot köpelaget från samma byxstad som ManU. Manchester City vars motto är: "Anfall är bästa försvar" (ni som hängt med lite förstår vad jag menar ;)
Dagen slutar med en Pan Pizza, lite tröst men självklart så känns det fortfarande. Inte förlusterna i första hand utan känslan att det blir som förra året. Ett Frölunda som skjuter mycket men inte verkar veta att puckarna ska in i den lilla buren som kallas målet. Och ett Arsenal som inte riktigt räcker till, framförallt på grund av alla skador. Skadelistan är som följer:
Cesc Fabregas - Vår viktigaste spelare ska dock vara tillbaka snart
Tomas Rosicky - Precis tillbaka från en långtidsskada men kommer åka på många småskador
Theo Walcott - Ryggen krånglar
Samir Nasri - Bröt benet på en träning
Johan Djourou - Knäproblem
Carlos Vela - Ankelproblem
Lukasz Fabianski - Har precis opererat knät
Och nu efter dagens match också Andrei Arshavin, med en okänd skada.
Fyra av dessa skulle i toppform gått in i startelvan, en är en grym inhoppare, de tre resterande framtidshopp så det skriker om det. Dessutom vet vi inte hur mycket Eduardo klarar efter sin långtidsskada. Nä, hade Arsenal slippa skador så skulle vi tagit trippeln.
En dag med många ansikten, och jag blir inte mindre förvirrad.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar