God Jul!

God Jul på er allihopa! Sitter här med min splitternya iPhone, kan knappt förstå att det är sant. Tyvärr så kan jag just nu inte göra ett dugg med den, jag har nämligen inget sim-kort än. Det är något med att mitt gamla nummer ska föras över till iPhonen. Annars är allt frid och fröjd. Ni ska bara veta hur mycket slit som föregått den här julen. Vi har renoverat nästan hela huset, målarmästare Bengt Färgsjö (Ja, han heter faktiskt så) har målat och tapetserat om nästan överallt. Sen tillkommer allt arbete med att flytta på alla tusen miljoners prylar vi har. Både jag och pappa är extrema sparare och det är väldigt lite som slängs i det här huset. Allt detta som sparats i upp till ca 70 år ska nu flyttas från rum till rum och när målandet och tapetserandet är klart så ska allt också ställas tillbaka. Och nu när det ser snyggt ut på väggarna så ska det ju vara snyggt överallt annars också, så det duger inte att bara slänga in grejerna. Nä, nu kör vi på gärnet och för det fint, saken är den bara att detta började vi (mest mamma och pappa men även jag och lillebrorsan hjälpte också till) med två veckor innan jul. Vi blev färdiga med det ungefär tjugo minuter efter att gästerna hade kommit, pust! Det gick bra i alla fall och nu sitter vi här, gästerna har gått (förutom mormor då) och bredvid mig ligger den ack så glänsande iPhonen utan det ack så eftertraktade sim-kortet. Men det fixar vi till imorgon, eller förlåt, idag menar jag förstås.
God Jul och ett Gott Nytt År, vi syns väl på niotio va?

Tiden går...

Länge sen jag skrev nåt här nu, men saker förändras och ett nytt inlägg är påbörjat. Först lite sport:

Frölunda började säsongen lite halvkasst men fick ändå med sig full pott på de tre inledande matcherna. Sen gick det sämre, fyra raka förnedrande förluster följdes av 2-2 mot kvalseriekandidaten Södertälje. Riktigt dåligt.
Men dåliga trender är till för brytas. Nästa match mot Färjestad var det som att det var ett annat lag på isen, 6-1 slutade matchen och Tomi Kallio fick äntligen göra sitt första mål  för säsongen. Detta följdes upp av en grym kämpainsats mot Rögle på bortaplan med 4 backar och 2 centrar borta (Joel gick också sönder tidigt i matchen). 5-3 slutade matchen efter att Nicke A. gjort sista målet i tom bur. Nu blir det Hv71 på bortaplan på Torsdag och då testas det verkligen om de senaste resultaten bara var en tillfällighet eller om Frölunda har börjat komma igång på allvar. Serieledande Hv har inte förlorat en enda match hemma i Kinnarps Arena och deras powerplay är det bästa i Elitserien just nu (något som inte minst deras 8-0 mot Färjestad, där de gjorde runt hälften av målen i PP, bevisade) Jag kan knappt vänta...

Sverige är som bekant utslagna ur vm-kvalet, det är första gången sedan någon gång runt då jag föddes som Sverige inte är med i de stora mästerskapen. Men, inte något ont som inte för något gott med sig. Lagerbäck slutar och han tar med sig kollegan Roland Andersson och några spelare med sig. Mikael Nilsson och Henke Larsson slutar definitivt. Mittbacksparet Majstorovic/Mellberg, Anders Svensson, Zlatan och några andra står i valet och kvalet. Sverige bygger ett nytt lag, man tar tag i generationsväxlingen som Lagerbäck misslyckades med. Framtidsnamn som Sebastian Larson, Behrang Safari, Marcus Berg, Mattias Bjärsmyr och Mikael Lustig får förhoppningsvis chansen. Letandet efter en ny förbundskapten är i full gång och namnen som kommer upp är allt mellan Svennis och Hasse Backe, Jörgen Lennartsson till Henke. Vem blir det till slut, "Only Lagrell knows!"

Politiksi:
Ny Demokratsi, alian Bertan-bäng-i-bollen pola med Skalle-Ian, oj va han e kaksi.
Ojdå, lite fel där. Leifis version av finska nyheter är visserligen sjukt rolig men nu var det ju Fredspriset jag skulle tala om.
Nobels Fredspris, som för övrigt delas ut av norrmän, gick till amerikas president Barack Obama. Vänta nu lite, Obama? Han som knappt hunnit göra något på fredsfronten ännu förutom att prata om fred. Dessutom vill han trappa upp kriget i Afganistan. Nej, norrmännen i kommiten måste ha varit mer än lovligt berusade när de tog det beslutet. Extrapris på starkölen i Oslo månne?

Och till sist, efter Jämtins slagsmål med materialare Pettersson och sportchef Sundlöv i en spelargång i Läkerol Arena för en massa veckor sen så har någon spelarkompis i Lhc behagat skämta med den hetlevrade Linköpingsforwarden. Kolla bara på den här Blocket-annonsen:
http://www.blocket.se/ostergotland/6_Kilo_Gevalia_24152138.htm?ca=1_4&w=3

Kapningen

Och bara som en bonus så får ni se Martin "Tiny" Taylor och Eduardo Alves Da Silva i "Männen, myten, det brytna benet".

Viewer discretion is advised!

Testing, Testing - Återkomsten

För att testa bildfunktionen, och för att bevisa att Rooney verkligen filmar. Håll till godo!

Omväxling Förnöjer, Eller?

Lördag, men inte vilken lördag som helst. Den här lördagen var speciell, mångfacetterad om ni vet vad ordet betyder. En lördag med många ansikten. En lördag jag både vill glömma och komma ihåg. Äh, nog tjatat om definitionen av dagen, nu ska jag berätta om vad som hände under den.
Dagen började ganska bra, lite lat på morgonen men ändå ut på en liten joggingtur i skogen med pappa. Därefter så tränade jag lite teknik, när man äntligen har en vettig fotboll hemma så måste man ju passa på. Det gick riktigt bra, äntligen sätter jag den okej, den där, där man lägger bollen mellan fötterna och sen lägger den över huvudet. Den där som varenda kotte och dennes farmor verkar ha lärt sig innan mig. Sen efter det lite kickning och så testade jag hur säker jag var på klacken, kan nämna att det gick rätt bra ;)
Efter några avslutande "cirkelövningar" (jag springer fram och tillbaka så snabbt jag kan och med hjälp av olika vändningstekniker så försöker jag behålla bollen vid fötterna vilket jag också gör, såklart ;) så går jag in, dags för mat. Sen löper dagen på med bärande av sängdelar (parenteserna har köpt ny) och trädgårdsarbete. (gäääsp, jättekul) Mittemellan de båda så upptäcker jag vid ett av mina otroligt sällsynta besök vid datorn (hrrm) att Frölunda är halvvägs genom bronsmatchen i Nordic Trophy, jag trodde den skulle gå senare. Kanske var lika bra att jag missade halva matchen, Hv71 ledde nämligen med 4-0. Inget bra resultat som hinner bli 5-1 innan matchen är slut, men det som oroar mest är inte förlusten utan hur de spelar sig till den. Grymt innefektivt, värdelöst powerplay med mycket bök i sarghörnen och onödiga utvisningar, precis som förra året. Även om det bara är en träningsmatch så bådar det inte gått, Dahléns mannar får se till att ta sig i kragen. Vinner man skotten stort så ska man också vinna matchen, det blir till och träna prickskytte en hel del.
Annars så kom ju dagens höjdpunkt lite senare, 20:30 närmare bestämt, eller? Självklart har jag sett fel tid och det var egentligen ett mirakel att jag råkade komma in på matchen som redan var ca 50 minuter gammal, det stod 1-0 också, signerat Arshavin. vilken match det var? Kom igen, det tillhör allmänbildningen, Manchester United - Arsenal förstås, på Old Trafford.
I alla fall, det ser riktigt bra ut och det känns som att Arsenal har koll på matchen, endast något drastiskt kan ändra matchbilden. Men vänta nu, det är ju ManU som spelar, och jajasemänsan, kommer det inte en lös boll, springer inte Rooney på den, joggar inte Gallas lite väl långsamt, rusar inte Almunia ut för att ta bollen som Rooney petar till och sen lägger sig innan vår blonderade spanjor (Almunia) ens hinner röra honom. Straff och i mål, 1-1, sen en stund efter nickar Diaby bollen i eget mål utan att vara under press. 2-1 och man sitter där och undrar vad som egentligen hände. resten av matchen blir inte särskilt spännande, bortsett från att Van Persie slog en grym frispark klockrent i ribban. Sen under den sista tilläggsminuten så tar Gallas emot bollen i offensivt straffområde och lyckas slå den till Van Persie som med nöd och näppe slår in den i mål, kvitterat och folkets jubel... nähä. Offside på Gallas. Där åkte luften ur mig, där var det nästan nära att jag började gråta. Helt otroligt, nån gillar verkligen att retas med mig.
Matchen avslutas med att vår tränare Wenger bli utvisad ut ur arenan för att ha sparkat till en vattenflaska, visst är domarkåren fantastisk. Wenger vill inte riktigt gå ut så han ställer sig på en tom sektion med armarna i kors som för att säga: "Hit, men inte längre". Stå på dig Wenger, du gav mig ett gott skratt där, eller hade, om jag inte hade varit så deppig efter att ha förlorat. Det blir för andratränaren Pat Rice att döma nästa match mot köpelaget från samma byxstad som ManU. Manchester City vars motto är: "Anfall är bästa försvar" (ni som hängt med lite förstår vad jag menar ;)
Dagen slutar med en Pan Pizza, lite tröst men självklart så känns det fortfarande. Inte förlusterna i första hand utan känslan att det blir som förra året. Ett Frölunda som skjuter mycket men inte verkar veta att puckarna ska in i den lilla buren som kallas målet. Och ett Arsenal som inte riktigt räcker till, framförallt på grund av alla skador. Skadelistan är som följer:

Cesc Fabregas - Vår viktigaste spelare ska dock vara tillbaka snart


Tomas Rosicky - Precis tillbaka från en långtidsskada men kommer åka på många småskador


Theo Walcott - Ryggen krånglar


Samir Nasri - Bröt benet på en träning


Johan Djourou - Knäproblem


Carlos Vela - Ankelproblem


Lukasz Fabianski - Har precis opererat knät


Och nu efter dagens match också Andrei Arshavin, med en okänd skada.


Fyra av dessa skulle i toppform gått in i startelvan, en är en grym inhoppare, de tre resterande framtidshopp så det skriker om det. Dessutom vet vi inte hur mycket Eduardo klarar efter sin långtidsskada. Nä, hade Arsenal slippa skador så skulle vi tagit trippeln.
En dag med många ansikten, och jag blir inte mindre förvirrad.

30 år med Allsång

Det var hela trettio år sedan som Bosse Larsson tog Allsång på Skansen in i tv-rutan och det firade de naturligtvis när säsongens sista program gick av stapeln. Inte för att jag är så jätteintresserad men mamma tycker att det är kul så där sitter man och kollar in en Anders Lundin som dagen till ära har fått två "bisittare". Ovannämnda Bosse Larsson och Lasse Berghagen, mister allsång, inga dåliga gäster men på jubileét ska självklart de båda tidigare programledarna vara med. Efter en inledande allsång med alla tre sjungande så tilldelas de båda legenderna varsin vip-plats (fåtölj) och festen kan fortsätta. Vilken artist fick nu äran att inleda? Valet var klockrent, Björn Skifs. Klart att en av Sveriges mest älskade och hyllade artister ska få vara med. Artisten som kom efter var däremot inte lika självklar.
Han är 30 år (alltså lika gammal som programmet), älskas av tjejerna längst fram och är allmänt barnslig. Nej det är varken Markoolio eller Håkan Hellström, det är Markus Krunegård. För er som inte vet vem det är så är han skyldig till plågan "Jag är en vampyr". Om ni fortfarande inte vet vem jag snackar om är ni en lyckligt lottad skara.
Den andra artisten på 30-års jubiléet av Allsång på Skansen sjunger alltså i refrängen: "Jag är en vampyr, jag suger och spyr", det krävs nog ingen Einstein för att förstå vad jag tycker om det valet. Att killen väljer att kalla sitt album för Markusevangeliet sänker honom ännu mer i mina ögon. På det albumet har han en låt som heter "Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp", han kanske borde lyssna mer på sig själv. Om man kunde mäta mognadsprocess i km/h så skulle han bli omkörd av växande majs. Nog sagt om ännu ett misslyckat försök till artist. I mitten av det mediokra framträdande han lyckades frambringa så struntade jag faktiskt i tv:n och gjorde nåt annat, vem vet? Kanske var det Lena Ph på tur, Brr!

Lite Smått Och Gott

Hade tänkt dra igång en liten inläggs-serie om vår kortsemester i Lettland som vi var på för några dagar sen men den får ni faktiskt vänta en stund på. Däremellan hade jag tänkt dra några musiknyheter, det har blivit lite lite sånt den senaste tiden. (Och nej, jag räknar inte in Belgium Boys i den kategorin)
Igår gick jag in på jesusfreakhideout.com, det var ett tag sen. Om ni inte hört talas om den så är det den allra bästa källan till nyheter om kristen musik. Jag gick igenom listan över nyligen släppta album för att se om jag hade missat något, det hade jag verkligen. August Burns Red, The Devil Wears Prada, House Of Heroes etc. hade alla släppt nytt. Men det bästa var att även Emery och Project 86 hade släppt nytt, två av mina favoritband med nya album. Emerys "...In Shallow Seas We Sail" har jag väntat länge på men Project 86's "Picket Fence Cartel" visste jag inte ens om att det var på väg. Jag ska i alla fall recencera den "Picket Fence Cartel" i nästa inlägg.

På sportfronten intet nytt, Silly Season är så dött som det bara kan vara. Vi frölundaiter väntar med spänning på svar från Joel Lundqvist och Per-Johan "Pebben" Axelsson. Om någon av de inte kommer så kanske min favorit från förra säsongen John Pohl kan få förnyat förtroende.
En liten nyhet är dock att Frölundas Svenska Fans-forum nu är öppet för alla medlemmar, så om ni är med där och är intresserade så kan ni väl titta in och skriva nåt. Väl mött!